Åtta av tio lärare är behöriga i Stockholms gymnasieskolor

Med en lärarbehörighet på 78 procent i gymnasieskolorna ligger Stockholms kommun under snittet för hela landet. Det visar den senaste statistiken från Skolverket som Lärarförbundet analyserat på kommun- och länsnivå över den senaste fyra åren.

I december 2017 hade motsvarande 78 procent av lärarna​​¹ i gymnasieskolorna i Stockholms kommun lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. I hela riket är Stockholm rankad som nummer 89 av landets 290 kommuner.

– Vi har nioårig skolplikt i Sverige, men i praktiken krävs det idag en gymnasieutbildning för att få ett jobb på svensk arbetsmarknad. Gymnasielärarna behöver fler behöriga kollegor att dela ansvaret med och de bästa förutsättningarna för att ta alla unga i Sverige till en gymnasieexamen, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Av de sammanlagt 1 615 heltidstjänsterna i gymnasieskolorna i Stockholms kommun (fördelat på 2 095 lärare) var det 1 264 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.

Det finns stora skillnader i lärarbehörighet bland skolorna inom kommunen. I Gymnasieskolan Futurum innehas 22 procent av tjänsterna av behöriga, medan samtliga lärare är behöriga i Säkerhetsgymnasiet, Stockholms byggtekniska gymnasium 41631104, Ess-gymnasiet 76708131, Sthlm Transp&Fordon 87274273 och Kungsh gy/Sthlms Musikgy 88839172.

Andelen behöriga lärare minskade jämfört med året innan med en procentenheter. Stockholms kommun gick därmed emot utvecklingen i riket. I hela landet ligger lärarbehörigheten på 81 procent, vilket i stort sett samma nivå som året innan.

Lärarbehörigheten sjunker i elva kommuner i Stockholms län. Mest anmärkningsvärda försämringar ser vi i Norrtälje kommun och Solna kommun. I Haninge kommun, Nynäshamns kommun, Upplands-Bro kommun och Värmdö kommun däremot går andel behöriga lärare uppåt betydligt.

Tiotusentals lärare saknas

Siffror från SCB visar att 2035 kommer vi i Sverige att sakna 79 000 lärare. Skollagen är tydlig med att det är endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. Många lärare i gymnasiet upplever idag att de får för lite tid till att ägna sig åt planering och utveckling av undervisningen.

– Gymnasietiden är den tid i elevens liv då man går från barn till vuxen, blir myndig och förväntas kunna ta eget ansvar för sitt liv och sin omvärld. De lärare som eleverna möter har avgörande betydelse för deras fortsatta kunskapsresa och framtida livsval, säger Johanna Jaara Åstrand.

Övergången mellan grundskola och gymnasieskola är idag ofta allt för dåligt förberedd. Eleverna behöver stöd och vägledning för att göra välinformerade val som tar hänsyn till såväl egna intressen och förutsättningar som förståelsen för omvärlden och samhällsutvecklingen.

– Dagens och morgondagens arbetsmarknad kräver en högre och annorlunda kompetens än gårdagens och det är avgörande att lärarna får förutsättningar att utveckla undervisningen i takt med tiden. Det ställer stora krav på skolans huvudmän att frigöra tid och säkerställa rätten till kompetensutveckling och kollegialt samarbete för varje lärare på alla gymnasium över hela landet, säger Johanna Jaara Åstrand.

Tabeller