Lärarbehörigheten ökar i Falköpings gymnasieskolor

Andelen gymnasielärare med behörighet i minst ett ämne gick upp i Falköpings kommun förra året. Det visar den senaste statistiken från Skolverket som Lärarförbundet analyserat på kommun- och länsnivå över den senaste fyra åren.

I december 2017 hade motsvarande 83 procent av lärarna​​¹ i gymnasieskolorna i Falköpings kommun lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det är en ökning med två procentenheter jämfört med året innan.

Falköpings kommun följde därmed utvecklingen i riket. I hela landet ligger lärarbehörigheten på 81 procent, vilket i stort sett samma nivå som året innan.

– Vi har nioårig skolplikt i Sverige, men i praktiken krävs det idag en gymnasieutbildning för att få ett jobb på svensk arbetsmarknad. Gymnasielärarna behöver fler behöriga kollegor att dela ansvaret med och de bästa förutsättningarna för att ta alla unga i Sverige till en gymnasieexamen, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Av de sammanlagt 46 heltidstjänsterna i gymnasieskolorna i Falköpings kommun (fördelat på 69 lärare) var det 39 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.

Jämfört med andra kommuner i landet är lärarbehörigheten i Falköpings kommun nära genomsnittet. Kommunen är rankad som nummer 61 bland landets 290 kommuner. I hela Västra Götalands län är Falköpings kommun den 15:e minst lärartäta kommunen.

Det finns stora skillnader i lärarbehörighet bland skolorna inom kommunen. I Ållebergsgymnasiet C innehas 63 procent av tjänsterna av behöriga, medan Ållebergsgymnasiet A har 89 procents behörighet, vilket är högst i Falköpings kommun.

Lärarbehörigheten sjunker i nio kommuner i Västra Götalands län. Mest anmärkningsvärda försämringar ser vi i Kunskapsförbundet Väst. I Mariestads kommun, Marks kommun, Skövde kommun, Stenungsunds kommun och Ulricehamns kommun däremot går andel behöriga lärare uppåt betydligt.

Tiotusentals lärare saknas

Siffror från SCB visar att 2035 kommer vi i Sverige att sakna 79 000 lärare. Skollagen är tydlig med att det är endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. Många lärare i gymnasiet upplever idag att de får för lite tid till att ägna sig åt planering och utveckling av undervisningen.

– Gymnasietiden är den tid i elevens liv då man går från barn till vuxen, blir myndig och förväntas kunna ta eget ansvar för sitt liv och sin omvärld. De lärare som eleverna möter har avgörande betydelse för deras fortsatta kunskapsresa och framtida livsval, säger Johanna Jaara Åstrand.

Övergången mellan grundskola och gymnasieskola är idag ofta allt för dåligt förberedd. Eleverna behöver stöd och vägledning för att göra välinformerade val som tar hänsyn till såväl egna intressen och förutsättningar som förståelsen för omvärlden och samhällsutvecklingen.

– Dagens och morgondagens arbetsmarknad kräver en högre och annorlunda kompetens än gårdagens och det är avgörande att lärarna får förutsättningar att utveckla undervisningen i takt med tiden. Det ställer stora krav på skolans huvudmän att frigöra tid och säkerställa rätten till kompetensutveckling och kollegialt samarbete för varje lärare på alla gymnasium över hela landet, säger Johanna Jaara Åstrand.

Tabeller