Bodens gymnasieskolor har näst lägst andel behöriga lärare i länet

Bodens kommun har har näst lägst andel behöriga lärare i gymnasieskolorna i Norrbottens län. Det visar den senaste statistiken från Skolverket som Lärarförbundet analyserat på kommun- och länsnivå över den senaste fyra åren.

I december 2017 hade motsvarande 72 procent av lärarna​​¹ i gymnasieskolorna i Bodens kommun lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det innebär att kommunen har den näst lägsta lärarbehörigheten i Norrbottens län. I hela riket är Boden rankad som nummer 111 av landets 290 kommuner.

– Vi har nioårig skolplikt i Sverige, men i praktiken krävs det idag en gymnasieutbildning för att få ett jobb på svensk arbetsmarknad. Gymnasielärarna behöver fler behöriga kollegor att dela ansvaret med och de bästa förutsättningarna för att ta alla unga i Sverige till en gymnasieexamen, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Av de sammanlagt 61 heltidstjänsterna i gymnasieskolorna i Bodens kommun (fördelat på 71 lärare) var det 44 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.

Det finns stora skillnader i lärarbehörighet bland skolorna inom kommunen. I Björknäsgymnasiet Sektor 5 innehas 44 procent av tjänsterna av behöriga, medan Björknäsgymnasiet sektor 4 har 97 procents behörighet, vilket är högst i Bodens kommun.

Andelen behöriga lärare minskade jämfört med året innan med tolv procentenheter. Bodens kommun gick därmed emot utvecklingen i riket. I hela landet ligger lärarbehörigheten på 81 procent, vilket i stort sett samma nivå som året innan.

Lärarbehörigheten sjunker i fyra kommuner i Norrbottens län. Mest anmärkningsvärda försämringar ser vi i Bodens kommun och Älvsbyns kommun. I Lapplands Kommunalförbund däremot går andel behöriga lärare uppåt betydligt.

Tiotusentals lärare saknas

Siffror från SCB visar att 2035 kommer vi i Sverige att sakna 79 000 lärare. Skollagen är tydlig med att det är endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. Många lärare i gymnasiet upplever idag att de får för lite tid till att ägna sig åt planering och utveckling av undervisningen.

– Gymnasietiden är den tid i elevens liv då man går från barn till vuxen, blir myndig och förväntas kunna ta eget ansvar för sitt liv och sin omvärld. De lärare som eleverna möter har avgörande betydelse för deras fortsatta kunskapsresa och framtida livsval, säger Johanna Jaara Åstrand.

Övergången mellan grundskola och gymnasieskola är idag ofta allt för dåligt förberedd. Eleverna behöver stöd och vägledning för att göra välinformerade val som tar hänsyn till såväl egna intressen och förutsättningar som förståelsen för omvärlden och samhällsutvecklingen.

– Dagens och morgondagens arbetsmarknad kräver en högre och annorlunda kompetens än gårdagens och det är avgörande att lärarna får förutsättningar att utveckla undervisningen i takt med tiden. Det ställer stora krav på skolans huvudmän att frigöra tid och säkerställa rätten till kompetensutveckling och kollegialt samarbete för varje lärare på alla gymnasium över hela landet, säger Johanna Jaara Åstrand.

Tabeller