Jokkmokk har lägst lärarbehörighet i hela landet

12 mars 2020, 9:30

Bland kommunerna i Norrbottens län sticker Jokkmokk ut med hela landets lägsta lärarbehörighetsnivå.
Det visar ny statistik från Skolverket som Lärarförbundet i dag analyserar på kommun- och länsnivå över de senaste sex åren.
Samtidigt visar en rapport från Lärarförbundet att många obehöriga relativt snabbt kan bli behöriga.

I oktober 2019 hade motsvarande 73 procent av lärarna​​¹ i grundskolan i Norrbottens län lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.

Av de sammanlagt 1 983 heltidstjänsterna i grundskolan i Norrbottens län (motsvarande 2 298 lärare) var det 1 445 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.

Bland kommunerna i Norrbotten har Piteå störst andel behöriga lärare (85 procent) och Jokkmokk lägst (43 procent). Lärarbehörigheten i Piteå sticker ut som den femte högsta i hela landet.

Jokkmokk är den kommun i hela landet som har allra lägst lärarbehörighet, Storfors har den högsta (90 procent).

Andelen behöriga lärare i Norrbotten är ungefär densamma som under förra läsåret. I hela landet ligger lärarbehörigheten på 70,1 procent, vilket är en försämring jämfört med året innan och en forsättning på en trend vi sett över flera år.

– Det är ett stort misslyckande för Sverige att lärarbehörigheten minskar i år igen, trenden borde vara precis det motsatta. Har vi inga lärare så har vi ingen skola, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Lärarbehörigheten ökar i sammanlagt sju av 14 kommuner i Norrbottens län. Mest anmärkningsvärda förbättringar ser vi i Pajala.

Fler vägar in till yrket

Lärarbristen i Sverige är akut och det krävs omfattande åtgärder för att öka andelen legitimerade lärare i svensk skola. Fram till år 2031 uppskattas det totala rekryteringsbehovet till 187 000 heltidstjänster. För att täcka behovet krävs en årlig examination från lärarutbildningen av 15 000 lärare – nästan dubbelt så många som idag.

– Det innebär att var tredje student skulle behöva börja en lärarutbildning, och det är knappast realistiskt. Långsiktigt kan lärarförsörjningen bara tryggas genom att läraryrket ges konkurrenskraftiga löner och en rimlig arbetsbelastning, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand

En rapport som Lärarförbundet presenterade förra året visar att hela 49 procent av de obehöriga går eller har någon gång påbörjat en lärarutbildning. Hälften av dessa svarar att de har en termin kvar och endast tre procent sju terminer eller fler. Nära sju av tio uppgav att de är beredda att påbörja en utbildning inom två år om förutsättningarna är de rätta.

– Ett snabbt sätt att i rådande läge förbättra situationen vore att rikta insatser mot de obehöriga som redan är anställda i skolorna. Det staten borde göra är att i samarbete med kommunerna rulla ut en omfattande satsning på validering och behörighetskompletterade utbildning, säger Johanna Jaara Åstrand.

Unika rapporter för alla kommuner

För att lyfta fram de stora regionala skillnaderna i lärarbehörighet runtom i landet har Lärarförbundet sammanställt rapporter för samtliga kommuner i landet. Rapporterna innehåller inte bara analys över utvecklingen i lärarbehörighet i respektive kommun, utan också en sammanställning över samtliga skolor.

Klicka på den kommun du vill läsa mer om i tabellen nedan.

Kommentarer

¹ Här mäter vi antal heltidstjänster, och alltså inte antal personer. Antalet tjänster ger en mer rättvis spegling av undervisningen, men kan variera en del från antalet faktiska lärare.