Lärarbehörigheten stiger för tredje året i följd i Hylte

12 mars 2020, 9:30

Lärarbehörigheten ökar i Hylte kommun för tredje året i följd. Men kommunen har fortfarande låg lärarbehörighet i ett riksperspektiv.
Det visar ny statistik från Skolverket som Lärarförbundet i dag analyserar på kommun- och länsnivå över de senaste sex åren.
Samtidigt visar en rapport från Lärarförbundet att många obehöriga relativt snabbt kan bli behöriga.

I oktober 2019 hade motsvarande 59 procent av lärarna​​¹ i grundskolan i Hylte kommun lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det är en ökning med två procentenheter jämfört med året innan och tredje året i rad som behörigheten går uppåt. Läsåret 2016/17 var 51 procent av lärarna behöriga.

Hylte gick därmed emot utvecklingen i riket. I hela landet ligger lärarbehörigheten på 70,1 procent, vilket är en försämring jämfört med året innan och en forsättning på en trend vi sett över flera år.

– Det är ett stort misslyckande för Sverige att lärarbehörigheten minskar i år igen, trenden borde vara precis det motsatta. Har vi inga lärare så har vi ingen skola, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Av de sammanlagt 103 heltidstjänsterna i grundskolan i Hylte kommun (motsvarande 126 lärare) var det 60 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.

Jämfört med andra kommuner i landet är lärarbehörigheten i Hylte relativt låg. Kommunen är rankad som nummer 255 bland landets 290 kommuner. Storfors har landets högsta lärarbehörighet (90 procent) och Jokkmokk den lägsta (43 procent). I hela Hallands län är Hylte kommun den minst lärartäta kommunen.

Lärarbehörigheten sjunker i sammanlagt fyra av sex kommuner i Hallands län.

Fler vägar in till yrket

Lärarbristen i Sverige är akut och det krävs omfattande åtgärder för att öka andelen legitimerade lärare i svensk skola. Fram till år 2031 uppskattas det totala rekryteringsbehovet till 187 000 heltidstjänster. För att täcka behovet krävs en årlig examination från lärarutbildningen av 15 000 lärare – nästan dubbelt så många som idag.

– Det innebär att var tredje student skulle behöva börja en lärarutbildning, och det är knappast realistiskt. Långsiktigt kan lärarförsörjningen bara tryggas genom att läraryrket ges konkurrenskraftiga löner och en rimlig arbetsbelastning, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand

En rapport som Lärarförbundet presenterade förra året visar att hela 49 procent av de obehöriga går eller har någon gång påbörjat en lärarutbildning. Hälften av dessa svarar att de har en termin kvar och endast tre procent sju terminer eller fler. Nära sju av tio uppgav att de är beredda att påbörja en utbildning inom två år om förutsättningarna är de rätta.

– Ett snabbt sätt att i rådande läge förbättra situationen vore att rikta insatser mot de obehöriga som redan är anställda i skolorna. Det staten borde göra är att i samarbete med kommunerna rulla ut en omfattande satsning på validering och behörighetskompletterade utbildning, säger Johanna Jaara Åstrand.

Tabeller

Kommentarer

¹ Här mäter vi antal heltidstjänster, och alltså inte antal personer. Antalet tjänster ger en mer rättvis spegling av undervisningen, men kan variera en del från antalet faktiska lärare.