Efter fyra års nedgång – nu ökar lärarbehörigheten i Trosa
För första gången sedan läsåret 2014/15 gick andelen lärare med behörighet i minst ett ämne upp i Trosa kommun förra året. Det visar ny statistik från Skolverket som Lärarförbundet i dag analyserar på kommun- och länsnivå över de senaste fem åren.
I oktober 2018 hade motsvarande 71 procent av lärarna1 i grundskolan i Trosa kommun lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det är en ökning med två procentenheter jämfört med året innan.
Trosa kommun gick därmed emot utvecklingen i riket. I hela landet ligger lärarbehörigheten på 70,5 procent, vilket är en försämring med nästan en procentenhet jämfört med året innan och en forsättning på en trend vi sett över flera år.
– Det är förödande att andelen behöriga lärare på skolor runtom i landet skiljer sig så påtagligt åt. Det leder till en pedagogisk segregation som försämrar likvärdigheten och drabbar elevernas rätt att undervisas av utbildade, behöriga lärare, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Av de sammanlagt 104 heltidstjänsterna i grundskolan i Trosa kommun (motsvarande 119 lärare) var det 74 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.
Jämfört med andra kommuner i landet är lärarbehörigheten i Trosa kommun nära genomsnittet. Kommunen är rankad som nummer 128 bland landets 290 kommuner. Storfors har landets högsta lärarbehörighet (89 procent) och Ljusnarsberg den lägsta (39 procent). I hela Södermanlands län är Trosa kommun den näst mest lärartäta kommunen.
Lärarbehörigheten ökar i sammanlagt fem av nio kommuner i Södermanlands län.
Tiotusentals lärare saknas
Den svenska lärarbristen är idag enorm. Idag saknas nära 65 000 utbildade lärare, förskollärare och skolledare. Till år 2035 är SCB:s prognos att det kommer saknas närmare 80 000 lärare.
– Bristen på lärare slår hårdast mot de skolor som redan har en låg andel behöriga lärare. Det är inte konstigt eftersom vi lärare vet hur avgörande vi är för varandra och för möjligheten att få göra ett bra jobb, säger Johanna Jaara Åstrand
– En skola är inte en skola bara för att det står på väggen ovanför ytterdörren. Eleverna måste få möta lärare med den utbildning och de förutsättningar som krävs för att kunna ansvara för undervisningen och ge det stöd eleverna har rätt till. Staten och huvudmännen måste göra mycket mer för att kön till lärarutbildningen ska ringla lång och kön ur läraryrket bromsas upp. Ta fram en nationell kompetensförsörjningsplan med lönesatsningar, arbetsmiljöåtgärder och rekryteringsstrategier, säger Johanna Jaara Åstrand
Tabeller
| Kommun | 2018/19 | 2017/18 | Förändring |
| Eskilstuna kommun | 63 % | 64 % | −0,6 % |
| Flens kommun | 59 % | 56 % | +3,0 % |
| Gnesta kommun | 59 % | 58 % | +0,6 % |
| Katrineholms kommun | 65 % | 64 % | +1,0 % |
| Nyköpings kommun | 65 % | 66 % | −1,2 % |
| Oxelösunds kommun | 72 % | 71 % | +1,4 % |
| Strängnäs kommun | 66 % | 68 % | −1,3 % |
| Trosa kommun | 71 % | 68 % | +2,3 % |
| Vingåkers kommun | 55 % | 57 % | −2,0 % |
| Skola | 2018/19 | 2017/18 | Förändring |
| Kyrkskolan | 90 % | 93 % | −3,0 % |
| Hedebyskolan | 88 % | 84 % | +4,2 % |
| Vitalisskolan | 73 % | 78 % | −5,5 % |
| Skärlagskolan | 68 % | 67 % | +0,4 % |
| Fornbyskolan | 64 % | 37 % | +27,1 % |
| Tomtaklintskolan | 56 % | 75 % | −19,3 % |
Kommentarer
1 Här mäter vi antal heltidstjänster, och alltså inte antal personer. Antalet tjänster ger en mer rättvis spegling av undervisningen, men kan variera en del från antalet faktiska lärare.