Habo har näst högst lärarbehörighet i hela landet
Trots att andelen lärare med legitimation och behörighet i fjol sjönk i Habo kommun tillhör kommunen fortfarande landets toppskikt när det kommer till lärarbehörighet. Det visar ny statistik från Skolverket som Lärarförbundet i dag analyserar på kommun- och länsnivå över de senaste fem åren.
I oktober 2018 hade motsvarande 88 procent av lärarna1 i grundskolan i Habo kommun lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det innebär att kommunen har den näst högsta lärarbehörigheten i hela landet.
– Det är förödande att andelen behöriga lärare på skolor runtom i landet skiljer sig så påtagligt åt. Det leder till en pedagogisk segregation som försämrar likvärdigheten och drabbar elevernas rätt att undervisas av utbildade, behöriga lärare, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Av de sammanlagt 124 heltidstjänsterna i grundskolan i Habo kommun (motsvarande 149 lärare) var det 109 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.
Storfors har landets högsta lärarbehörighet (89 procent) och Ljusnarsberg den lägsta (39 procent).
Andelen behöriga lärare minskade jämfört med året innan med tre procentenheter. Habo kommun följde därmed utvecklingen i riket. I hela landet ligger lärarbehörigheten på 70,5 procent, vilket är en försämring med nästan en procentenhet jämfört med året innan och en forsättning på en trend vi sett över flera år.
Lärarbehörigheten sjunker i sammanlagt elva av 13 kommuner i Jönköpings län. Mest anmärkningsvärda försämringar ser vi i Nässjö, Tranås och Vaggeryd. I Gnosjö däremot går andel behöriga lärare uppåt betydligt.
Tiotusentals lärare saknas
Den svenska lärarbristen är idag enorm. Idag saknas nära 65 000 utbildade lärare, förskollärare och skolledare. Till år 2035 är SCB:s prognos att det kommer saknas närmare 80 000 lärare.
– Bristen på lärare slår hårdast mot de skolor som redan har en låg andel behöriga lärare. Det är inte konstigt eftersom vi lärare vet hur avgörande vi är för varandra och för möjligheten att få göra ett bra jobb, säger Johanna Jaara Åstrand
– En skola är inte en skola bara för att det står på väggen ovanför ytterdörren. Eleverna måste få möta lärare med den utbildning och de förutsättningar som krävs för att kunna ansvara för undervisningen och ge det stöd eleverna har rätt till. Staten och huvudmännen måste göra mycket mer för att kön till lärarutbildningen ska ringla lång och kön ur läraryrket bromsas upp. Ta fram en nationell kompetensförsörjningsplan med lönesatsningar, arbetsmiljöåtgärder och rekryteringsstrategier, säger Johanna Jaara Åstrand
Tabeller
Kommun | 2018/19 | 2017/18 | Förändring |
Aneby kommun | 72 % | 74 % | −1,8 % |
Eksjö kommun | 58 % | 62 % | −4,3 % |
Gislaveds kommun | 58 % | 63 % | −4,3 % |
Gnosjö kommun | 72 % | 67 % | +5,5 % |
Habo kommun | 88 % | 91 % | −2,9 % |
Jönköpings kommun | 79 % | 82 % | −2,8 % |
Mullsjö kommun | 81 % | 84 % | −3,2 % |
Nässjö kommun | 70 % | 76 % | −5,7 % |
Sävsjö kommun | 62 % | 62 % | −0,3 % |
Tranås kommun | 74 % | 81 % | −6,6 % |
Vaggeryds kommun | 69 % | 74 % | −5,6 % |
Vetlanda kommun | 61 % | 65 % | −4,2 % |
Värnamo kommun | 70 % | 73 % | −3,0 % |
Skola | 2018/19 | 2017/18 | Förändring |
Hagenskolan | 95 % | 96 % | −1,6 % |
Fagerhults skola | 88 % | 93 % | −4,8 % |
Hagabodaskolan | 88 % | 86 % | +1,2 % |
Bränningeskolan | 88 % | 90 % | −2,0 % |
Alléskolan | 87 % | 92 % | −4,4 % |
Kråkerydskolan | 79 % | 93 % | −14,0 % |
Kommentarer
1 Här mäter vi antal heltidstjänster, och alltså inte antal personer. Antalet tjänster ger en mer rättvis spegling av undervisningen, men kan variera en del från antalet faktiska lärare.