Efter fyra års uppgång – nu minskar lärarbehörigheten i Gagnef
För första gången sedan läsåret 2014/15 gick andelen lärare med behörighet i minst ett ämne ner i Gagnefs kommun förra året. Det visar ny statistik från Skolverket som Lärarförbundet i dag analyserar på kommun- och länsnivå över de senaste fem åren.
I oktober 2018 hade motsvarande 74 procent av lärarna1 i grundskolan i Gagnefs kommun lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det är en minskning med fem procentenheter jämfört med året innan.
Gagnefs kommun följde därmed utvecklingen i riket. I hela landet ligger lärarbehörigheten på 70,5 procent, vilket är en försämring med nästan en procentenhet jämfört med året innan och en forsättning på en trend vi sett över flera år.
– Det är förödande att andelen behöriga lärare på skolor runtom i landet skiljer sig så påtagligt åt. Det leder till en pedagogisk segregation som försämrar likvärdigheten och drabbar elevernas rätt att undervisas av utbildade, behöriga lärare, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Av de sammanlagt 82 heltidstjänsterna i grundskolan i Gagnefs kommun (motsvarande 94 lärare) var det 60 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.
Jämfört med andra kommuner i landet är lärarbehörigheten i Gagnefs kommun relativt hög. Kommunen är rankad som nummer 78 bland landets 290 kommuner. Storfors har landets högsta lärarbehörighet (89 procent) och Ljusnarsberg den lägsta (39 procent). I hela Dalarnas län är Gagnefs kommun den näst mest lärartäta kommunen.
Lärarbehörigheten sjunker i sammanlagt åtta av 15 kommuner i Dalarnas län. Mest anmärkningsvärda försämringar ser vi i Gagnefs kommun.
Tiotusentals lärare saknas
Den svenska lärarbristen är idag enorm. Idag saknas nära 65 000 utbildade lärare, förskollärare och skolledare. Till år 2035 är SCB:s prognos att det kommer saknas närmare 80 000 lärare.
– Bristen på lärare slår hårdast mot de skolor som redan har en låg andel behöriga lärare. Det är inte konstigt eftersom vi lärare vet hur avgörande vi är för varandra och för möjligheten att få göra ett bra jobb, säger Johanna Jaara Åstrand
– En skola är inte en skola bara för att det står på väggen ovanför ytterdörren. Eleverna måste få möta lärare med den utbildning och de förutsättningar som krävs för att kunna ansvara för undervisningen och ge det stöd eleverna har rätt till. Staten och huvudmännen måste göra mycket mer för att kön till lärarutbildningen ska ringla lång och kön ur läraryrket bromsas upp. Ta fram en nationell kompetensförsörjningsplan med lönesatsningar, arbetsmiljöåtgärder och rekryteringsstrategier, säger Johanna Jaara Åstrand
Tabeller
| Kommun | 2018/19 | 2017/18 | Förändring |
| Avesta kommun | 59 % | 56 % | +3,7 % |
| Borlänge kommun | 62 % | 61 % | +1,2 % |
| Falu kommun | 70 % | 71 % | −1,0 % |
| Gagnefs kommun | 74 % | 79 % | −5,4 % |
| Hedemora kommun | 62 % | 59 % | +3,0 % |
| Leksands kommun | 67 % | 70 % | −3,0 % |
| Ludvika kommun | 53 % | 55 % | −1,6 % |
| Malung-Sälens kommun | 59 % | 61 % | −2,3 % |
| Mora kommun | 62 % | 63 % | −1,3 % |
| Orsa kommun | 75 % | 75 % | −0,2 % |
| Rättviks kommun | 64 % | 69 % | −4,5 % |
| Smedjebackens kommun | 65 % | 65 % | +0,2 % |
| Säters kommun | 59 % | 64 % | −4,5 % |
| Vansbro kommun | 46 % | 46 % | −0,3 % |
| Älvdalens kommun | 72 % | 67 % | +4,9 % |
| Skola | 2018/19 | 2017/18 | Förändring |
| Kyrkskolan | 92 % | 80 % | +11,7 % |
| Djurmoskolan | 89 % | 95 % | −5,7 % |
| Djuråsskolan F-9 | 75 % | 79 % | −3,7 % |
| Mockfjärdsskolan | 74 % | 79 % | −4,9 % |
| Syrholnsskola | 47 % | 68 % | −20,9 % |
| Björboskola | 39 % | 79 % | −39,9 % |
| Bäsnaskola | 20 % | 55 % | −34,8 % |
Kommentarer
1 Här mäter vi antal heltidstjänster, och alltså inte antal personer. Antalet tjänster ger en mer rättvis spegling av undervisningen, men kan variera en del från antalet faktiska lärare.